Wachtelhund
En tysk uppfödare vid namn Frederick Roberth anses ha skapat den moderna Wachtelhunden under slutet av 1800-talet. Wachtelhunden är en korsning mellan ett antal hundraser där den mest framträdande är Stoeberer. Denna nu utöda hundras finns omnämnd i litteraturen så tidigt som 1719 och ansågs vara en mycket mångsidig jakthund. Efter den så kallade Marsrevolutionen som bröt ut i flera tyska desltater år 1848 tilläts gemene man åter jaga. Stoeberer blev snabbt en populär hund för syftet. Roberth hittade exemplar av denna ras i Bayern och korsade den med vattenhundar och spaniels. Resultatet är den Wachtelhund som vi känner igen idag. Namnet "Wachtelhund" syftar på rasens specialisering på småviltsjakt, inklusive vaktlar.
Wachtelhunden blev populär under andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet i Tyskland. Rasen användes ursprungligen för jakt på småvilt och hade förmågan att spåra, stöta upp och apportera byte. Dess utmärkta doft- och stöthundskapacitet gjorde den till en favorit bland jägare. Wachtelhunden fick också erkännande utanför Tyskland och exporterades till andra europeiska länder.
Under mellankrigstiden minskade antalet Wachtelhundar dramatiskt på grund av de svåra politiska och ekonomiska förhållandena. Efter andra världskriget fanns det endast ett fåtal individer av rasen kvar. Genom dedikerade uppfödare och entusiaster lyckades rasen återhämta sig och behålla sina unika egenskaper.
Wachtelhunden är en medelstor hund med en kraftig och muskulös kropp. Dess päls är tät och vädertålig, vilket ger den skydd under olika jaktförhållanden. Rasens vanligaste färg är brunskimmel, men den kan också vara brun, svart eller svartskimmel. Dess öron är hängande och pälsen är längre på öronen och svansens undersida.
En av Wachtelhundens mest imponerande egenskaper är dess doftsinne. Den har en utmärkt förmåga att spåra och lokalisera vilt, vilket gör den till en utmärkt jakthund. Rasen är specialiserad på att jaga småvilt som vaktlar, fasaner och kaniner, men den kan också användas för att jaga större vilt som rådjur. Utöver sina jaktegenskaper är Wachtelhundar kända för sin vänlighet och tillgivenhet gentemot sin familj. De är lojala och lyhörda hundar som trivs bäst när de är delaktiga i familjelivet. Trots att de har en naturlig jaktinstinkt kan de tränas till att vara följsamma och pålitliga familjekamrater.